It takes a fool to remain sane




Efter att ha sovit som en 1 ½-åring i tre timmar mitt på dagen, är jag sjuk taggad! Fast om jag ska vara ärlig...nae. Sjukligt tung i skallen? Ja.

Men om man bortser från att min hjärna känns som ett par marschmellows som har legat och gottat sig i solen en hel dag, mår jag bra. Eller snarare känner mig bra. Hel liksom. Glad.

Nu ska jag bli ett grottdjur i soffan, dra på lite Regina Spektor och ingen ska klaga.

"Ungdomen är vår framtid!"
Idag..? Bite me.


Rolling round the playground




"Cheeky" you'd say and we all fell around
Rolling round the playground
"Saucy" you'd say and we all fell about
Rolling round the playground
In the 94

We all sang
Skipping and dancing hand in hand

Yeah with all the boys together
And all the girls together


Come Josephine, in my flying machine








Jag är sjuk. Riktigt snorigt sjuk.
Därför ska jag se på den här klassiska rullen, äta smågodis och tjuta.
Jag ska njuta med andra ord.

Så ta hand om er. Bli inte sjuka heller, bli inte det. Ovärt. Fast just nu...mest värt.

Ciao!

It was planned from the beginning

And the plan was carried through











He loved her so
But she was already gone, long ago
He really wanted her to stay
She couldn't wait to get away
And I was stuck in the middle


Kärleksillusioner





"Stay with me. Look at me. Touch me. Dance with me."
Through cracked mirrors I saw your bright red rubies join the shiny razor.
Your despair. ... Your smile? Your happiness?
A cryptic text for me to read.
Light feet, tangled hair.
So far away, so close. For real.
Translucent but yet so firm and strong.
So beautiful, so diffuse.
Sweeping steps, parried, tempting, misleading, frightening.
An inviting hand.
Close together, two in one.
You.
You were.

Are you still there?

// Persika
 21/3 -10



Sweet Virgina blue skies, early mornin' sunrise

I can see your spirit, dancing next to mine.

Laddar inför en vecka som jag tror kommer bli någorlunda smärtfri.

Precis hemma efter träning på konstgräs i Helgestad. Härligt att äntligen känna på ett underlag som inte bestod av is, asfalt eller sporthallsgolv måste jag säga!





Imorgon har de kommunala gymnasieskolorna visat att de har ett hjärta genom att ge oss studiedag. TACK i tusentals. Så, en kraftig bit till sovmorgon, kebab och afropower med Dalal och sedan en fika med Maria står på programmet. Plugg kommer också att trilla in, men det är väl bara att tacka och ta emot (Man behöver inte tacka. Helt frivilligt).

I helgen blir det att börja flytta också, lite lätt thrilling!
Men viktigast av allt är ju ändå att favoritkexet fyller 17 på lördag. Smäller in ett stort GRATTIS redan nu Cornelia!





Take care!

While laughing up a storm


Våren är på ingång. Livet är i rullning.
För det är ju svårt att hitta något bättre än att dra upp rullgardinen vid sissodär kvart över sex snåret och se solen smyga sig upp på en klarblå himmel. Starta dagen med ett leende och lite extra energi som hållt sig gömd i vintermörkret. Få lite balans i tillvaron.



Den här veckan har varit en blandning av prov, träning och en och annan mysfika, varav en med Ottilia igår. Just sånt som man inte kan få nog av. Eller jo, proven kanske då, men ni förstår vad jag menar.

Idag gick jag nog den kortaste skoldagen genom tiderna, 8.10 - 9.30. Kändes smått ovärt att gå upp, men den extra energin visade vart skåpet skulle stå.
Efter något som liknade en sovstund på dagisnivå (rekomenderat! bara att däcka ihop lite hipp som happ) så känner jag mig riktigt utvilad också.
Nu blir det att se någon film med bror min som fortfarande är sjuk, och ikväll är det tacokväll, eller något i den stilen, med Kexet och Toubi.



You're young until you're not
You love until you don't
You try until you can't
You laugh until you cry
You cry until you laugh

And everyone must breathe
Until their dying breath



And we'll collect the moments one by one




Den här veckan har varit bra, riktigt, riktigt, bra - tack vare er.

Måste bara säga att jag har underbara vänner.
Vet inte exakt vad jag gjort för att förtjäna er, men tusan vad glad jag är att ni finns.





On a little road barely on the map


Dagen har gått i fikans och krubbets tecken. På dagens tre timmars hål blev det först te och sedan sallad med Rasmus och Hk.

Efter skolan blev det en liten Chateau reunion med Cornelia, Tobbe och Anton, och vi begav oss till dear old Kuriosa.
Tove träffades på på bussen också. Härligt att se och snacka med den tösen igen!



Imorgon är det en kort och skön torsdag, och efter skolan blir det äntligen en fika med bästa Fanny! Sedan ska favoritsmulan Cornelia följa med hem, och på kvällen är det träning som gäller.

Drar helgen när jag ändå är i rullning. På fredag blir det en efterlängtad tjejkväll med de grymmaste lärkorna jag vet. Kebab (mat i våra hjärtan) och helmys väntas.

På söndag ska vi åka och kolla på vårt nya hus, och träffa ägarna igen. Ska bli kul, och så kan vi börja spinna vidare på nya idéer också. Tyvärr krockar det med matchen mot Hagahöjden, men det är sånt som händer.



Nu ska jag trycka in lite historia, leta fram bra låttexter till engelskan imorgon och söka efter någon gammal goding till film som avslutning.


Kärlek på allt och alla.

'Cause I found some peace of mind



(Thomas och jag, 6 och 4 år skulle jag tippa.)

Myshelg.
Snart kommer de nya ägarna till huset över på fika, ikväll blir det bio och imorgon något kul påhitt med den bästa.
I väntan på det får Never Shout Never fixa rätta stämningen.



He said, "Listen to these words
That I have lived by my whole life":


"You're only as tall as your heart will let you be
And you're only as small as the world will make you seem
When the going gets rough and you feel like you may fall
Just look on the brightside - you're roughly six feet tall"

I'd like to make myself believe...

...that planet Earth turns slowly

It's hard to say that I'd rather stay
Awake when I'm asleep
'Cause everything is never as it seems

(Lyssna och njut!)


Ska fatta mig kort eftersom jag har en mage som skriker "mat kvinna, MAT!" och en rum som vrålar "se mig, hör mig, dammsuga mig, dammsuga MIIIG! "

Lov är underbart. Något säger mig att jag inte är ensam om att tycka det.
Kan passa på att kasta in att min familj är tre ninjor som jag inte kan få nog av, mina vänner en mastodont diamantgruva och snön inte är så tokig trots allt.





Förrgår och igår var t.ex. härliga dagar. Började med att en älsklings kusin och moster tog svängen förbi och fikade med mamma och mig. Efter ditten och datten åkte jag till Kungstorp där ytterligare två guldklimpar befann sig.
På kvällen blev det träning för hela slanten och sedan myspys och filmkväll i Kungstorp.
Igår återfick Cornelia och jag barnasinnet (egentligen finns det där hela tiden, men det låter bättre att säga att det bara kom emot oss) och gav oss ut i snön med skidor och spark i högsta hugg. Vi fann snart världens mest ultimata snöhög.
Den var, mina damer och herrar, ENORM.
Så det fanns inte så mycket mer att göra än att bestiga snöberget och därefter, handlöst, kasta sig utför det igen och plumsa ner (väldigt ograciöst) i den lårhöga snön. Efter några wrestlingtimmar och dylikt i snön, åkte vi hem igen för att snart sätta i oss minisemlor som G-B & Göran gjort. Mumma!

Och där ser ni mig fatta mig kort. Bra jobbat.



Men imorgon blir det, vad jag vet, tjejkväll i stan med de bästa.
Resten tar jag som det kommer.

Pusskalas!

Only believe half of what you see


Sverige och snön har gjort det igen. Vart ligger vi nu...67 345 - 0 / snön -folket?
Jag tror nästan det. Kom vår!

Så vad gör man då när man är totalt insnöad?
Man sover. Man skriver klart sin franska uppsats(?!). Man sover igen. Man kollar på film. Man bakar kladdkaka. Man occuperar telefonen med de bästa. Man tänker på sånt som man aldrig annars hinner med att tänka på (Cornelia, snart blir det boksläpp för oss två).
Man mår bra med andra ord.




Och så viskade en liten...sparv i mitt öra att det är lov nu. Kunde inte ha kommit lägligare.

Bäste Marvin får sjunga in det tycker jag (med den sjukt underbara a capella versionen av
I heard it through the grapevine). Mmm, soul.




Ha nu ett toppenbra sportlov!




Younger now than we were before


" Samma plats igen, där vi sprang sommardagar, oändliga timmar på barnsben

Vi lovade varanda att alltid ha kvar det där, styrkan, modet

Barnet inom oss

 

Samma stad som förr, samma ord om att leva livet,

är det bara jag som har växt ifrån, tappat bort mitt språk?




Vad finns det att säga,
när allt redan är sagt?


Är det bara jag som drömmer, svävar mellan kometer,

planeter, lättar från fast mark?


Ser du nu?

 
Säg att du ser "

// J


It's up in my heart when it skips a beat




En bra start på veckan.
Jag missade inte bussen. Jag halkade inte på isen och dök ner i snön. 
Istället mådde jag bra utav att träffa alla igen, bolla tankar och skratta.

Fick också äntligen tag på jeansen jag sök jorden runt (eller ja, norrköping då. illa att kalla det världen. ska bättra mig ) och en blåspräcklig tröja som jag just nu är i full färd med att sy om, göra till min egen.
Imorgon är det friluftsdag 10 - 14.30 och på onsdag Sex och Samlevnadsdag 10 - 13.
På torsdag är det dock Ekonomi -, Ma - och Idrotts-prov, men det ska vi inte tänka på nu.

Nu ska jag slänga ihop en smarrig kycklinggryta och ta myset med familjen.

Take care.

A new dawn, a new day



Linköping med Cornelia och Anton. Skåda vårt första fynd!




Extremt ovärd skylt i en sporthall tyckte vi!







Johnossi <3

Tack för kvällen/natten. Och vet ni vad?
Ni är BÄST.

I think I know why the dog howls at the moon







En urgulligt äldre par som mitt hjärta började blöda för. Jag kunde inte låta bli.





Mmmmm. Fotoryck. Vintern är så vacker.

Över stadens alla ljus




Säg, är det långa nätters fara
att se det man vill se och var den man vill vara
och någon att ty sig till
när långa nätter inte blir som man vill



A line of boxes in an open field








Det var en rätt så magisk kväll igår.
Det började med att Cornelia, Anton och jag kom så tidigt till Linköpings Sporthall A för att invänta Johnossi och Thåströms spelning att vi blev ihopmixade med några av ungdomarna som skulle stå i väsk/jack-kassan. Vi gled in utan att riktigt haja vad som hände. Efter att vi lämnat våra jackor fick vi syn på en man som verkade ha koll på läget, och eftersom vi inte såg någon kö frågade vi honom vart den började.
Men en obetalbar min utropade han:
"Men herregud! Det här är inte bra, hur kom ni in?"
Vi svarade något i stil med att vi kommit dit tidigt med vår buss och helt enkelt bara glidit in med strömmen av konsertarbetare. Efter en liten stund svarade han:
"Men...jag kan ju inte slänga ut er. Så...sätt er i ett hörn i cafét, ligg låg och håll igen!"

VIP tänkte vi glatt, och gjorde som han sa. Väl i cafét satt vi och hade det riktigt varmt och skönt medan vi såg kön bildas där ute i snöstormen. När det var dags för det verkliga insläppet, flög vi ner för cafétrapporna och ställde oss bland de första i kön. Säkerhetsvakten såg förundrat på oss och bad om biljetterna. Och självklart hade vi dem. Efter en liten kontroll kunde vi löpa in och ställa oss allra längst fram, invid scenen.

(För lite mer känsla: Lyssna och se på bilderna samtidigt)











Bästa vänner. Helt oslagbara.







Kort sammanfattning av konserten:
Johnossi var sjuka. Grabbarna måste ha vaknat på världens bästa sida.
Thåström briljerade i sina mest kända låtar, däremellan gick det lite upp och ner.
Hursom är mannen kung och legend.
Och så var det ju Bruno K Öijer också. Annorlunda, gripande i början...men blev strax till terror.

Men det är synd att klaga. Till största del var det riktigt bra, och sällskapet var guld.

There's no turning back from who we are

Jag säger bara underbara helg. Den här veckan har varit pure förvirrning och massivt overload. Men sova, klaga och vagga i fosterställning (right Dalal?) får man göra i graven.
Så därför gör jag som jag brukar och vänder på steken. Ler åt förvirrningen.
Det blir helt enkelt bra mycket lättare då.



Fredagen avslutades med fika på Nybryggt med Cornelia, Rasmus, Emilia och Stina, och sedan stan efter skolan med Rasmus, Hk, Linh och Sofie.

Sedan blev det en välbehövlig myskväll här hemma med den där gosiga familjen och en ovälkommen förkylning.



Idag har jag skrubbat rent hörn i huset som jag inte visste att vi hade, inför visningen imorgon.
Snart bär det av till dop av ett litet kusinbarn, och ikväll är det tjejkväll i Ektorp för och hos det bästa afrot där. Har hört av en säker källa att bruden har fallit dit och blivit 17. Så kan det gå.

Nahej, nu ska jag måla naglarna svarta och sen mystisk ut.

Ha en överbra helg!

Tusen optimister kommer anklaga dig för stöld

Lite som Kung Midas
Allt du rör blir till moll
Men om du ramlar kommer jag ramla åt samma håll
Spelar ingen roll vad du gör
Ingen hade rört sig om du föll
Jag vet det är tungt vännen
Men det är lugnt vännen



Du kommer vara minst lika blå
I Tokyo som i Göteborg

Det spelar ingen roll, kompis
Vi ska åt samma håll, kompis



För vi har ingen koll kompis


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0